Blandat - Fabrikerna m.m.
Falu Länstidning 1935-10-09.
Lite om polisväsendet förr i Säfsnäs:
Från Dalpilen 1892-09-09
Den 20-årige snickaren Carl Stjernquist (1872-1944), som senare blev byggmästare i Säfsnäs, fick tillfälligt tjänstgöra som polisman, från den 5 till den 24 i september månad.
Väldigt roligt för mig att hitta den här tidningsnotisen, då jag inte känt till det här om min farfarsfar tidigare.
Polismannen Anders Qvarnström (1825-1899), fjärdingsman, länsman och murare i Säfsnäs kyrkböcker, föddes i Kvarnberget (Qvarnberget) i Säfsnäs. Anders flyttade sedan till Fredriksberg och slutligen till Annefors år 1875 där han efter 24 år avled den 8 oktober 1899.
Från Dalpilen 1893-05-05
Lars August Nyqvist (1853-1931) var tills vidare polisman i Säfsnäs från 1893 och fram till 1894, då Gustaf Jansson anställdes (se nedan).
Gustaf Jansson (1858-1941).
Bild ur boken "Dalarna i porträtt och bild", år 1925.
Polisman från 1894 till 1927 (fjärdingsman 1894-1911, polisuppsyningsman 1911-1920, fjärdingsman 1920-1927).
Georg "Säfsnäs-Lasse" Larsson (1897-1963).
Bild ur boken "Porträttgalleri från Dalarna", år 1935.
Polisman från 1927 till 1957.
Från Expressen 1957-04-07.
Sulfitfabrikens skorsten i Annefors får grund, omkring 1897.
Stående till höger ovanpå skorstensgrunden är byggmästare Carl "Byggen" Stjernquist f 1872 i Säfsnäs (min farfarsfar). Samtliga tolv stycken personer på fotografiet ovan finns även med på gruppbilden nedan.
Byggmästare A. Hallberg från Gravendal var arbetsledare vid detta bygge (uppgift från "Några minnesanteckningar om Säfsens tekniska utveckling efter år 1870 och 50 år framåt" av Gustav Blixt).
Ytterligare en person är identifierad, Karl Erik Jansson född 1868 (nummer nio från vänster). Stort tack till Jan Larsson. Karl Erik var sulfitfabriksarbetare och bosatt i Annefors, enligt Sveriges Befolkning 1900 samt Säfsnäs Församlingsbok.
Upptill på kartongramen till höger står det "Sulfiten skorsten" skrivet för hand.
Fotografen Axel Ehrenwall från Karlskoga Kyrkoby avled den 17 augusti 1898.
Min farfar August var en av trettio stycken utställare på fotoutställningen "Säfsnäs - Gammalt och nytt" i Fredriksberg år 1971, detta var ett av de fotografier han lånade ut.
Sulfitfabriken i Annefors byggs, 1897-1898.
Längst till höger vid instrumentet står byggmästare Carl "Byggen" Stjernquist f 1872 i Säfsnäs (min farfarsfar).
Byggmästare A. Hallberg från Gravendal var arbetsledare vid detta bygge (uppgift från "Några minnesanteckningar om Säfsens tekniska utveckling efter år 1870 och 50 år framåt" av Gustav Blixt).
Även Karl Erik Jansson f 1868 är identifierad, stående till höger på gruppfotot (se även föregående fotografi där Karl Erik finns med). Karl Erik var sulfitfabriksarbetare och bosatt i Annefors enligt Sveriges Befolkning 1900 samt Säfsnäs Församlingsbok.
Jag har även fått hjälp med identifieringar av Lars Johan Jansson (född 1844 i Säfsnäs) och Leonard Larsson (född 1880 i Säfsnäs) som båda står till vänster på det här gruppfotot. Far och son, båda sulfitfabriksarbetare och bosatta i Annefors. Ett stort tack till JohnErik Larsson för värdefull hjälp.
Personen stående längst till vänster (som håller i balken) liknar och kan vara "Säfsnäs-skalden" August Larsson, på kartongramen till vänster närmast honom står skrivet med blyerts Lars... samt ytterligare några bokstäver. Om detta är A. Larsson är han i så fall i 23-årsåldern på detta foto.
Upptill på kartongramen till höger står det "Sulfiten" skrivet för hand.
Fotografen Axel Ehrenwall från Karlskoga Kyrkoby avled den 17 augusti 1898.
Min farfar August var en av trettio stycken utställare på fotoutställningen "Säfsnäs - Gammalt och nytt" i Fredriksberg år 1971, detta var ett av de fotografier han lånade ut.
Detta gruppfoto visas även i TV-dokumentären om Fredriksberg inspelad år 1972.
Från Bärgslagsposten 1904-12-14.
Kontra-Bok som tillhört byggmästare Nils Larssons änka i Annefors, Karolina Larsson född Norman (1832-1903).
Denna bok hittade jag i samlingen efter min farfarsfar byggmästare Carl "Byggen" Stjernquist, dock utan skriftligt innehåll samt borttagna sidor.
En författare från Östra Ämtervik tog kontakt med mig via den här hemsidan, och den lilla anteckningsboken kom sedan att finnas på bild i hans bok "Trollkarlen från Ås" utgiven år 2015. Författarens namn var Matts Nilsson (1939-2015).
Nils Larsson (1832-1885) var byggmästare i Säfsnäs från omkring 1865. Nils Larsson och hustrun Karolina Larsson född Norman var författaren Matts Nilssons farfarsfar och farfarsmor.
Efter Nils Larssons bortgång blev äldste sonen August Leander Nilsson (1858-1900) byggmästare i Säfsnäs, från 1885 och fram till 1896 då han insjuknade.
Den 1 november år 1896 efterträddes han av Carl "Byggen" Stjernquist (1872-1944) som var byggmästare i Säfsnäs fram till sin pensionering den 8 april år 1937.
Lite "rolig info" är att byggmästare Nils Larsson och hans hustru Karolina född Norman var dopvittnen när Carl Stjernquist döptes i Säfsnäs den 16 mars 1872. Alltså kände paren varann: Matts Nilssons farfars föräldrar Nils och Karolina och min farfarsfar Carls föräldrar Carolina och Erik Stjernquist.
Vy från Lövåsen, Fredriksberg.
Ingen fabriksskorsten syns här, vilket jag sett på andra fotografier som fotograferats från samma plats. Detta tyder på att fotografiet tagits innan Annefors sulfitfabrik byggts färdigt år 1898.
Fotografen Axel Ehrenwall från Karlskoga Kyrkoby avled den 17 augusti 1898.
Fotografi från min farfarsfars samling.
Sulfitfabriken i Annefors, omkring år 1900.
Till höger, arbetarebostaden Långholmen.
Fotograf okänd, fotografi från min farfarsfars samling.
Sulfatfabriken i Annefors byggs, 1908-1910.
Mot väggen till höger står byggmästare Carl "Byggen" Stjernquist, f 1872 i Säfsnäs.
Carl Stjernquist var arbetsledare vid detta bygge (uppgift från "Några minnesanteckningar om Säfsens tekniska utveckling efter år 1870 och 50 år framåt" av Gustav Blixt).
Fotograf Frida Elfwing.
Pyllsbo i Fredriksberg, den 27 november 2013.
Sedan torpet rivits var det festplats på gårdsplanen (Ortnamnsregistret).
I början av år 2015 skrev jag till Institutet för språk och folkminnen (Ortnamnsregistret) angående stavningen av namnet på denna gamla festplats.
Det intressanta svaret jag fick lyder:
"Någon officiellt fastställd stavning av Pyllsbo finns inte, eftersom namnet inte finns på officiella, allmänna kartor. Stavningen i vårt ortnamnsregister av namnet grundar sig på uttalet med kort y-ljud. En stavning "Pylsbo" skulle för en person obekant med namnet leda till ett uttal med långt y-ljud. Alltså är stavningen Pyllsbo att föredra".
(Mats Wahlberg – Institutet för språk och folkminnen)
Ett ortnamn ska stavas som det låter (ljudlikhet).
Namn/platser med anknytning till Pyllsbo:
Pyllsakäringen - Bodde förr i torpet Pyllsbo, hon kunde trolla.
Pyllsbovägen
Gamla Pyllsbovägen
Pyllsbogruvan
Bok. Auktion den 4-10-1902. Namnlista skriven av byggmästare Carl "Byggen" Stjernquist i Annefors, Säfsnäs.
Axel Skagerberg, överst till vänster, var fabriksarbetare och född år 1886 i Säfsnäs. År 1906 utvandrade han från Annefors i Säfsnäs till Amerika (uppgifter från Emibas).
Vacker text om Säfsnäs i Bohusläns Tidning 1882-07-17:
"Framkomna till Säfsnäs upptogs vår uppmärksamhet af en storartad landskapstafla, som i skogsbrynet helt oförmodadt framdök för wåra blickar.
Omgifwen på alla sidor af en bred, sluttande skogsram, låg en liten täck insjö i hwars midt lågo i rad efter hwarandra tre särdeles wackra holmar, liknande trädgårdsparker.
På sjöns ena sida låg kyrkan på en hög kulle omskuggad af lummiga träd; på andra sidan höjde sig ur löfskogen Fredriksbergs ståtliga bruk, hwarifrån går en jernwäg till Bergslags Hörk.
Den temligen gamla kyrkan är bygd af trä i ungefär samma stil som Uddewalla kyrka, men den har blott läktare på twå sidor."
Spånhyveln monteras i Leijen, år 1912
På fotografiets baksida står skrivet:
Fotograferat den 14 maj 1912 då spånhyveln uppsattes i Leijen.
På fotografiets kartongram står tryckt:
Johannes Hellsing 8 juni 1912 Annefors Fredriksberg
Fotografi från min farfarsfars samling.
Stensbo i Annefors, år 1893.
"Nu har huset fallit", skrev Uno Morell för Bergslagsposten fredagen den 12 februari 1971.
Texten fortsätter: "Den stolta byggnaden Stensbo i Fredriksberg. Uppfört 1847 och under hela sin tid boplats för många kända släktled i bygden. Men Stensbo gav sig inte utan motstånd"...
Fotografi från min farfarsfars samling.
Tjåkern den 27 september 2011
"...Tjåkern, en hjärtformig sjö i vinkeln mellan landsvägen och landskapsgränsen, nedanför Gröndal och Wattrangi - där vid västra stranden ligger Gröndals hälsokälla med 2.14 % järnhalt, mer än dubbelt kraftigare än Lokavattnet och häri överlägset ej mindre än 8 av våra mera kända hälsobrunnar".
Text ur "Med Dalälven från källorna till havet - Nås finnmark och Säfsen" av Karl Erik Forsslund (1927).
Sjön Tjåkern (Generalstabskartan, 1912).
Sjön Tjåkern/Tjåken (Ekonomiska kartan, 1971).
Vid den norra sidan av sjön finns Tjåksudden, och vid sjöns södra sida Gröna udden (en udde med namnet Gröna udden finns ju även vid Säfssjön, Fredriksberg).
De båda vikarna på vardera sida av Tjåksudden har namnen "Västere Vika" och "Östere Vika".
Ortnamnsregistret (Säfsnäs):
Gröna udden - udde, södra Tjåken (Harry Ståhl, 1931)
Gröna udden - udde i Tjåken (Mats Wahlberg, 1977)
Viken, Västare - vik i Tjåken (Mats Wahlberg, 1977)
Viken, Östare - vik i Tjåken (Mats Wahlberg, 1977)
På den västra sidan av sjön finns Gröndals hälsokälla, samt de båda minnesmärkta tallarna.
Värmlandsgränsen nedtill i vänstra hörnet.
Kärleksvisa. Från Säfsen.
(Upptecknadt af L. L.)
Mins inte du, så mins det väl jag,
Allt uti den gröna hagen.
Guld och grön skog du lofvade mig,
Jag skulle aldrig bli bedragen.
Och det gjorde du med lust och med lek,
Men sedan så kom det tårar och svek,
Och blomman hon är nu nedslagen.
Den här texten kommer ur Dalpilen 1905-11-21.
Tyvärr vet jag inte vem upptecknaren med initialerna L. L. var.
Sme'-Nisse från Kvarnberget, Säfsnäs (1922-1978).
Fotograf Erik Stjernquist, omkring år 1974.
I år är det 100 år sedan Sme'-Nisse föddes (den 11 maj).
Vid Skogens verkstad (garage) i Fredriksberg, år 1972.
Till höger min far Erik Stjernquist.
Skogens verkstad (garage) i Fredriksberg, år 1972.
Lastbilar från Billerud.
Min fars Volvo 164, hemma vid Granliden 1 A i Fredriksberg.
Fotografi från år 1973.
I denna lokal vid Parkliden i Fredriksberg fanns förr Hambergs Livsmedel, från omkring 1957 och fram till 1969.
Ingången var genom dörren längst bort, utgången genom dörren bredvid. Kassa-apparaten fanns vid fönstret närmast utgångsdörren.
Fotografi taget den 4 oktober 2013.
Hambergs Livsmedel, Fredriksberg.
Bild från bladet "Hakonsbutikernas tips, råd, recept", med recept från ICA-s provkök.
"Brännvinskurva", sa min farfar och farfarsfar om den här platsen som finns mellan Wattrangi och sjön Tjåkern.
I bakgrunden skymtar Lammstjärnen (Lammtjärnen - det nyare namnet där bokstaven s försvunnit).
En hästdragen postdiligens från Filipstad ska ha kört av vägen vid den här kurvan, på grund av kuskens onyktra tillstånd. Därav namnet "Brännvinskurva".
Händelsen måste ha inträffat under 1800-talet.
Fotografi taget den 4 oktober 2013.
Carl Johan Larsson & Söner, Fredriksberg.
Ur boken "Sveriges privata företagare - Dalarna", år 1939.
Initialerna GH på Hagmans fastighet vid Stationsbacken i Fredriksberg, byggnadsår 1937.
Ingenjör Gunnar Hagman (1884-1957) är begravd på Säfsnäs kyrkogård.
Fotografi taget den 25 oktober 2013.
Fin gammal trapp intill ingenjör Hagmans fastighet vid Stationsbacken, Fredriksberg.
Fotografi taget den 4 oktober 2013.
Simon Persson i Fredriksberg, 90 år fyllda den 13 oktober 1970.
Text skriven av Uno Morell (...ell.)
Urklipp från 10 oktober 1970, sparat av min farfar August.
En man klättrar på fabriksskorstenen i Fredriksberg! 1920-1930-tal.
Filipstadsvägen i Fredriksberg den 1 maj 1942
Det första huset på höger sida närmast i bild är skidvallafabriken Carl Johan Larsson & Söner, tillverkare av den kända skidvallan "Hux-Flux".
Det tredje huset på vänster sida (mot centrumhållet) är Nya Stjernbo, byggnadsår 1936.
Vid den här tiden, år 1942, bodde mina farföräldrar Jenny och August Stjernquist på övervåningen i Nya Stjernbo, tillsammans med Augusts föräldrar Sabina och Carl "Byggen" Stjernquist som bodde på nedervåningen.
Bild från boken "Med Dalälven från källorna till havet - Nås Finnmark och Säfsen" av Karl Erik Forsslund.
Samma flyttblock vid Vattrangi (Wattrangi) anno 2011.
Okänd man med hästar, troligen i Annefors.
I mitten längst bak (med stor mustasch) byggmästare Carl "Byggen" Stjernquist f 1872 i Fredriksberg.
Fotografiet är taget vid snickarverkstaden vid fabriken i Annefors, Viktor Nyqvist f 1880 (bas vid snickarverkstaden) står längst fram till höger med fönstret.
Pojken på skidor är Nils "Gästis-Nisse" Olsson, f 1904.
Troligen är detta utanför snickarverkstaden vid fabriken i Annefors.
Fotografi taget troligen vid huset Larsbo i Annefors, Fredriksberg.
I bakre raden med mörka hattar:
Till vänster Karl Stjernquist, född 1894 i Annefors, Säfsnäs. Bredvid honom fadern byggmästare Carl "Byggen" Stjernquist (min farfarsfar), född 1872 i Fredriksberg, Säfsnäs.
Stående i mitten och lite mot höger: Hilding Nordahl, född 1902 i Annefors, Säfsnäs.
Fredriksbergs Konsumtionsförening, som det stod på husets skylt, i Annefors nära fabriksområdet.
Häst och släde, lastad med silltunna, mjölsäckar och annat.
"Vi var en rik kommun.
Säfsnäs var en rik kommun.
Sen kom Ludvika och tog allt."
Min far Eriks ord, som han ofta brukade säga,
(om kommunreformen 1971).
Från Dalpilen 1921